Sujk - ARKHELISM

recension - 06.01.2012 08:00

Öst möter västerländskt inspirerad metal i denna japanska tappning.

Visual kei-bandet DELUHI splittrades förra året men medlemmarna gav inte upp på musiken för det och nu har bandets trummis Sujk släppt sitt första egna album som både flirtar med österländska melodier och klassisk metal, och han har med flertalet bekanta gästartister.

Inledningsspåret The Arkhelist är ett instrumentalspår som börjar stillsamt och redan här kan man höra de österländska influenserna i både undertonerna och mässandet.

Spår nummer två, one's weakness, är en fullfjädrad metallåt med en klart sjungen refräng och här tar Sujk hjälp av både sin gamle bandkamrat Juri i sången och Matenrou operas basist you är också med.

Även Arrival point är en hård låt med aggressivt trummande och growl, låten sticker inte ut på albumet men det är genuint bra metal. Och om man har koll på DELUHI så kan man helt klart höra att det finns en viss likhet med deras musikstil på detta album.

Twisted dimension är ett nästan rakt igenom programmerat spår och Sujk får visa att han har talang inte bara för trummor utan även för att skapa musik på detta sätt. Det låter österländskt med en touch av electro och det är riktigt effektfullt.

The left hook of Waccha är också det ett instrumentalt spår och det ger albumet en lite experimentell känsla. Dock är detta till skillnad från föregående spår instrumental metal. Även här dyker en gammal DELUHI-medlem upp då basisten Aggy har lånats in.

till the end är en tung låt som blandar growl med mastrad sång. Det är än en gång en genuin låt men det man skulle kunna anmärka på är att dessa metallåtar är ganska lika och de sticker inte ut lika mycket som instrumentalspåren.

Doll är metal men refrängen har vissa österländska influenser i sina melodier vilket gör att den här låten sticker ut lite från de andra på ett bra sätt. Här finns gamla bandmedlemmen Leda med på både gitarr och bas. Leda är en erkänt skicklig gitarrist och man kan nästan höra att det är han som har komponerat denna låt.

Believer låter väldigt mycket som västerländsk riktigt tung metal, och det är något som kan sägas om majoriteten av låtarna på albumet, värt att nämna är också att låtarna till största del är skrivna på engelska, något som man ser ganska sällan i den här genren.

Paradoxxx är ett annat riktigt långt instrumentalspår som börjar nästan lite kusligt i österländskt stil, efter ett tag varvas detta med hårda trummor och bjällror och kort efter kommer även vissa electro-vibbar in, det är väldigt experimentellt.

Sista låten,Try too Hard, låter en hel del som en "DELUHI-låt", och här är Juri tillbaka och sjunger tillsammans med sångaren #14 från bandet DEFINE STRICT.

Om man skulle sammanfatta detta album med ett ord skulle det bli 'annorlunda'. Metallåtarna kanske inte är det mest nyskapande som gjorts men de håller hög klass och man märker att det är erfarna musiker som står bakom denna skiva.
Men det som verkligen sticker ut och särskiljer detta album från många andra inom genren är just de instrumentalt programmerade låtarna. Blandningen av öster med electro-vibbar och ibland hårda trummor är något som verkligen känns nyskapande. Med detta album i ryggen kan man bara hoppas att detta inte blir det sista vi hör av Sujk.
relaterade objekt
relaterade artister
kommentarer
blog comments powered by Disqus


annonser